Så lyckades kommunen minska skolklyftorna
Det går att riva barriärerna mellan olika skolor på en ort och ge alla elever – oavsett bakgrund – en bättre chans att lyckas. Men det krävs övertygade rektorer, skickliga lärare – och uthållighet, visar en ny studie.
I studien följdes resultaten i de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk, årskurs 3, åren före och efter omorganisationen.
Efter en inledande försämring förbättrades resultaten för alla elever – både de som hade svenska som andraspråk och de som hade svenska.
Svenska som andraspråk: 2017, året då omorganisationen genomfördes, klarade 50 procent av eleverna samtliga delprov i ämnet. Andelen sjönk till 47 procent 2018 innan den steg till 74 procent år 2021.
Svenska: 2017 klarade 86 procent av eleverna samtliga delprov i ämnet. Andelen sjönk till 77 procent 2018 innan den steg till 96 procent år 2021.
Resultatet gäller en av de tre skolorna i kommunens huvudort.
Kommunen är inte namngiven i rapporten.
Källa: Interaktionsförutsättningar och skolframgång i en mångkulturell lågstadieskola - En fallstudie om hur skolledning och pedagoger arbetar med styrd skolintegration.
Svensk skola brottas med stora likvärdighetsproblem. En rad studier har pekat på de stora resultatskillnaderna både på individ- och skolnivå.
Det har gjorts försök att bryta skolsegregationen i en del kommuner, med spretiga resultat. Men en ny studie, publicerad i Pedagogisk forskning i Sverige, visar att det är möjligt att få en jämnare blandning av elever med olika socioekonomisk och språklig bakgrunr – och samtidigt förbättra resultaten.
Förändringen gjordes i en mellanstor svensk kommun och berörde huvudortens låg- och mellanstadieskolor. Omorganisationen innebar att samtliga elever under några av dessa skolår fick cykla eller åka buss till en skola i ett annat bostadsområde.
Alla eniga
— Det här är kanske den mest positiva artikeln som jag skrivit i mitt forskarliv, säger projektledaren Stefan Lund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet.
Han syftar på att förutsättningarna i kommunen var de rätta: Politikerna var eniga, rektorerna drivande och lärarna kompetenta och engagerade. Detta gav resultat, både för sammanhållning och skolresultat. Dels umgås eleverna i högre grad med elever som har en annan etnisk bakgrund än de själva, dels får eleverna högre resultat i de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk.
Men det skedde inte omedelbart. Året efter omorganisationen sjönk resultaten, för att därefter förbättras. Förändring kräver alltså viss uthållighet.
Gilla eller flytta
Kommunen i fråga har inte någon friskola. Föräldrarna fick alltså acceptera förändringen eller flytta. Det blev ingen utflyttning, trots att en del föräldrar inledningsvis var mycket skeptiska. Vad utfallet blivit om en friskola fångat upp dessa familjer förblir okänt.
— Det kommunen gjorde är sannolikt inte genomförbart i exempelvis Stockholm, säger Stefan Lund.
Men det finns lärdomar som andra kommuner kan dra nytta av. Det handlar bland annat om att rikta in sig på de yngsta eleverna och inte vänta till högstadiet.
— I yngre åldrar kan man interageras genom lek på ett helt annat sätt.
Det handlar också om att styra elever så att de lär känna nya skolkamrater, till exempel genom ny kamrat-veckor och roterande lunchsällskap. Vidare om att i hög grad ha lärarledd undervisning – inte individuella elevarbeten. Just den tydligt strukturerade undervisningen tror Stefan Lund har gynnat alla elever, oavsett språkbakgrund.
.jpg)
